mysssss

Julen var fantastisk! Helt underbar!

Julaftonkväll lekte alla i släkten som var på plats charader. Knäppa charader.... Det var ett spel som jag och mina bröder fått. På mitt kort stod det:

Blodig
Vampyr
Hyllar livet med
En loppa
På loppcirkus
Under utförandet: Klia dig ofta i huvudet

För varje punkt som avklarades fick man poäng. Tro det eller ej men just min charad klarade laget alla ord på! :)

På min kusins kort stod det att man skulle gå ut ur rummet i tio sekunder någon gång under charaden. Snacka om att förvirra de som skulle gissa.

Kusinerna åkte hem sent på julafton men vi stannade kvar hos mormor och morfar i ett par dagar till.

Trots att jag var sjuk en utav dagarna (Svimmade nästan, lite läskigt faktiskt fast helt ofarligt) så hade jag det jättebra. Underbar mat och fantastisk familj!

Fast nu är julen slut. Ikväll ska jag iväg med familjen. Vi ska hem till Josse och hennes familj för att fira det nya årets inträde.

Det första Josse kommer att se nästa år är antaglien.... MIG och det första jag kommer se är antagligen.....HENNE

Trauma för livet sker ikväll....

Sitter just nu i bilen. Precis som jag har gjort de senaste fyra timmarna. Jättekul.... Lillejulafton har tillbringats i bilen...

En dryg timmes resa är det kvar. En timme.

En timmes resa är inga problem. Inte för min del. Två till tre timmar är inte kul men absolut inte jobbigt. Fyra timmar är tråkigt. Fem timmar är JÄTTETRÅKIGT!!! Jag är glad att vi inte ska åka ännu längre.

Snart sitter vi hemma hos mormor och morfar i värmen och har det bra! Längtar.... Jul. Jo det är rätt mysigt faktiskt.

JUL é KUL

Julafton är höjdpunkten. Då kommer kusinerna också. Hmmm.... Tänker på alla tidigare jular. Faktum är många jular påminner om varandra. Jag minns inte i vilken ordning de kom och inte heller om vissa saker hände samma julafton eller julaftnarna efter varandra. Allting har blivit en enda stor julaftonklump i minnet. Jag hoppas att denna ska bli lika bra som alla andra.

Det blir den nog.

Det känns så.

Snö, snö, snö.... Funderar på att gå ut med kameran och fota tomten som numera är ett vinterlandskap värdigt någon narnia-film. Det är som att man är ute och promenerar i ett väldigt kallt vykort. Till och med lilla Mjölby har blivit lite småmysigt har jag märkt den senaste veckan. Hur gick det till?

Nutidsorientering. Eller nutidskryss eller vad det nu heter. En mycket lömsk samhällskunskaps-lärare som var för lat för att fixa fika till jul sa att tjejerna och killarna skulle räkna ut sina medelvärden på nutidskryssen. De med högst skulle vinna och de med lägst skulle bjuda vinnarna på fika. Mycket smart för att komma från en lärare.

Tjejerna var duktiga och jag tycket att vi hade högt medelvärde. Problemet för vår del vara bara att medelvärdet hos killarna var något högre. Pluggisar...

Dessutom har vi våra misstankar om att vissa killar råkat tjuvkika lite... bara lite... på facit. Hmm... Fast visst. Vi hade förlorat. Ingen stor grej. Bara att gå hem och rota fram lite fika i skafferierna. Är man sexton pers så är det inga problem.

MEN... Killar är ju som regel inte så klipska. Här ska vi fixa fika åt dem och de börjar retas! Hur smart är man då? Trots sitt högre medelvärde på några små ett-kryss-två frågor så är tjejerna fortfarande bevisligen smartare. Sedan retades de lite till. Därefter lite till och lite till.

Detta kräver hämnd! Något vidare fika har vi ingen lust att ge dem. Dock kräver ondska ork. Vi får se om de som har tagit på sig att fixa fikat har orken att hitta på något lite ondskefullt med killarnas del av fikat. Jag hoppas men vet att jag själv inte hade orkat.

Det är faktiskt jul. Även jag säger de ord som nu mera är kliché. Det är faktiskt jul, då kan man glömma det som hänt och glädjas och ha trevligt tillsammans.

(Fast yttepytte-lite bus har aldrig skadat någon...)

Jul. Jo det börjar märkas att det närmar sig nu. Faktiskt. Jag längtar. Vill ha lov! Vill träffa släkt och äta god mat. Gud vad härligt!

Sitter just nu i skolan. Har lunchrast. Om någon gång, har inte koll på när exakt när, så ska vi ha historia. Hoppas faktiskt att det blir lite slappt nu innan helgen. Vore skönt.

Bredvid mig har jag Karro. Hon sitter vid en annan dator. Hon och jag har inte haft någon lektion i skolan än. På förmiddagen har vi nämligen spelat med en orkester för några skolor.

Vi är de äldre violinisterna nu. De som är de där som är duktigare. De där som man såg upp till när man precis börjat spela. Som hjälper till och som ska stötta upp  i olika stämmor. Fast så duktig vet jag inte om jag är. Jag är bara bättre än vad jag var när jag började spela...;)

Har jobbat de tre senaste helgerna men nu är jag ledig. Roligt att dra ihop lite egna pengar istället för att bara få av mor och far. Det känns lite bättre att få pengar som man jobbat för.

Nu ska jag kolla runt på lite andra bloggar och se vad som hänt. Har inte suttit vid datorn på jättelänge!

Jag tänker tillbaka på dagen. Det enda jag minns är att jag har skrattat med vänner. Bara skratten. Inte vad vi skrattat åt. Dessutom har jag minnet av när jag upptäckte frosten samtidigt som jag skyndade sig ut ur huset i morse.

Jo ett mer tydligt minne har jag. Jag går förbi Rebecka i korridoren. Hon sitter ner på en bänk. Ena foten har hon i knät. Hon sitter framåtlutad och ser lite lagom koncentrerad ut. I ena handen håller hon en sax. Hon sätter den mot skosulan.
-Vad gör du? frågade jag snabbt samtidigt som jag forsätter att gå.
- Ehm, klipper skon!

Någon mer förklaring hann jag inte att få. Kanske en annan gång.