Nollningen
Det gäller då att vi samlar så många poäng som möjligt för att vinna ett pris som faddrarna ännu inte har valt. Ett utmärkt sätt att få oss ettor (eller ja nollor) att förnedra oss frivilligt. Jag vill dock säga att jag har väldigt kul. Jag trodde aldrig att jag skulle gå runt med cykelhjälm i skolan eller stövla in (bokstavligt talat för jag fick ha stövlar på mig) i treornas klassrum för att lämna godis till min fadder. Inte heller att jag skulle ha någon annans namn i pannan helt frivilligt eller att iklädd regnjacka och stövlar gör armhävningar i skolas korridor. Inte heller att jag lite senare, iklädd samma kläder dansa fågeldansen i nästa korridor tillsammans med Josse.
Vad det gäller det där godiset så var den uppgiften "Ge din fadder en kaka eller godis under en lektion"
Tja så jag rotade fram lite av mitt egna godis hemma. Jag hoppas att hon gillade lakrits! Sedan la jag det i en påse. Fast hur kul var det egentligen? Att bjud på godis hur som helst. Jag funderade i ungefär tre sekunder sedan hade jag en idé om hur jag skulle kunna göra det hela lite roligare.
Jag hämtade tejp och sax, paketsnöre, en lapp och presentsnöre. Därefter klippte jag av påsen så att det blev en liten mer söt fryspåse. Jag använde sedan ett rosa och ett silvrigt paketsnöre till att sluta påsen. Dessa såg jag till så att de "lockade sig" eller blev till långa spiraler med hjälp av saxen. På lappen skrev jag "Till en högt älskad fadder!" och längre ner på den lilla lappen fortsatte jag med "OBS Sax är nödvändigt! Tycker du inte om godis med lakrits och citronsmak bör detta inte ätas."
Sax? kanske ni tänker nu. Eller också så kanske ni redan har listat ut vad jag kom att göra härnäst. Om ni kollar tillbaka på vad jag skrivit så ser ni att jag ännu inte använt tejpen. :) Nu kanske ni förstår?
Jag tjepade in alltihop till ett litet, väldigt tejpat paket. Därefter fäste jag de väldigt vackra klisterstjärnorna på mitt paket. Faktum är att det syntes inte att tejpen var där om man inte kollade noga.
Så när jag lämnade klassrummet efter att ha lämnat min present så hade hon fortfarande inte märkt något.
Jag skulle gärna ha sett hennes min! :D
Idag fyller dessutom min kusin år. 18 år! Vuxen! Hon har fri vilja och eget ansvar för sig själv! Denna tjej som jag kännt hela livet är plötsligt vuxen. Har plötsligt rätt att rösta, att få köra bil. Grattis Cornelia! Vet ej om du läser min blogg men gör du det så hoppas jag att din födelsedag varit fantastisk! <3
Första skolveckan på gymnasiet
Jag gillar fortfaranade klassen och faktiskt alla andra de äldre människorna som jag har träffat som också går natur!
Igår fick alla vi "nollor" som lät oss övertalas hoppa i sjön. Kallt men man överlevde helt klart!
Innan dess gick vi ju ett varv runt hela sjön! Stön... ;) En hel del stationer och jag tyckte att vårt lag klarade de flesta bra! Har lite svårt att komma ihåg vad vi hette. Jag tror det var "Vilken ost tycker din mamma om?" Jag bidrog inte så mycket till namnet själv så jag har det som ursäkt för att jag inte kommer ihåg oss exakt. ^^
Efter doppet i sjön så blev jag, tro det eller ej, blöt i håret och efter skolan skulle jag ta tåget in till mamman i Linköping. Så jag gick runt i stan med nytorkat, helrufsigt och tovigt hår i en och en halv timme. Härligt! "Se upp för trollet!" ;)
Jupp, folk fick ta mig som jag var helt enkelt! Jag skyller allt på de hemska treorna.
För övrigt fick vi lämna T-shirts till våra faddrar som de nu under helgen ska fixa till. Därefter ska vi bära dem hela veckan lång! Man kommer utan problem se vilka som går natur.... :)
Paddling i nya skolan
Igår träffade jag min nya klass. Än så länge så gillar jag den! Folket verkar helskönt och jag har inte retat mig på någon! Än.... ^^ Haha, jo jag tror det kommer bli tre roliga år!
Vi fick en väldig massa papper och ha någon slags lek där man skulle forma ett kors av stolarna när man stod på dem. Dessutom har vi rabblat namn ett par gånger. Några börjar faktiskt sätta sig! Jag har jättesvårt för namn annars.
Idag paddlade hela klassen en bit på svartån. Naturligtvis blev vi ihopparade eftersom de vill att vi ska lära känna varandra. Jag hamnade med Ingrid och ja, efter ett tag tycker jag att vi var rätt duktiga på paddlandet. När vi kom fram åt vi och gjorde en jättesnabb sammarbetsövning. Därefter var det bara att åka tillbaka igen. Dagen gick jättesnabbt. Faktum var att ingen hamnade i vattent! Tro't eller ej!
Vår klassföreståndare var snäll nog att berätta att vi har mattetest imogon för att man ska se vad vi kan. Första dagen med lektioner och vi har matteprov.... Suck..... Men men^^ Vi slipper det ju någon annan dag då!
Två My?
Nu kommer säkert flera tro att jag plötsligt kommer erkänna en psykisk sjukdom när som helst. Att jag har flera personligheter och tvångstankar och hela köret.
Så roligt ska ni dock inte få ha det. Med flera My menar jag att jag inte riktigt kan bestämma mig.
Är det bara skitkul eller jobbigt eller nervöst att börja en ny skola. Vanliga My säger helt klart att det kommer bli skitkul med nytt folk (lite nytt folk i alla fall) . Samtidigt tycker lata My att det är lite jobbigt med skolan nu. Jag kan inte komma ihåg något sommarlov som gått så fort!
Nervöst fattar jag inte varför det skulle kunna vara. Varför skulle jag vara nervös? Det borde den del av mig som tycker det kunna stå för men nej. Det kan den inte.... Jag vet inte alls. Det finns inga argument. Ändå finns det en idiotisk gnagande känsla som jag inte kan sätta fingret på.....
Hoppas alla ni andra som läser detta och ska börja i en ny skola får en bra skolstart! Själv ska jag vara i min skolas aula om 14 timmar och 35 minuter. När jag ändå är igång så vill de olika My hoppas varandra lycka till. Alla svarar att de tror att det trots allt kommer bli toppen!
Filmkväll efter Nykil
När vi åkte mot Nykil så såg vi långt borta en väldigt hög kran. När vi kom närmare så såg vi att den stod precis jämte kyrkan och var högre än kyrkans torn. Sedan när vi gått igenom hela marknaden så kom vi fram till kranbilen och såg att man kunde för tjugo kronor få åka upp längst upp i kranen. Jag gissar på att det var mellan 40 och 60 meter upp i luften men det kan ha varit både mer och mindre.
För ett tag sedan fick jag, mina bröder och mina kusiner åka upp i brandkårens korg 20 meter upp i luften. Det var inte läskigt högt men högt var det.
Det här såg ut att vara mycket högre upp.
Så går vi fram och tittar på de som åker upp. Plötsligt upptäcker jag att nästa på tur är Idas farmor, farfar, farbror och farbrorns sambo. De hälsade på oss och verkade inte tycka att det var något märkvärdigt att åka upp så högt. Vi tittade på medans de försvann upp mot himlen.
Jag kände mig tvungen att skicka ett mystiskt sms till Ida "Din farmor, farfar, farbror och farbrors fru är just nu 60 meter upp i luften. Hur känns det? :)"
Jag hade inte fattat något om någon skickat ett sådant sms till mig och jag tror inte att Ida gjorde det heller. Jag fick förklara mig lite sen. ;)
På kvällen åkte jag in i regnet till Mantorp. Det blev en väldigt rolig filmkväll med Patricia och Lotta. VI blev inte så många till slut men men.... :)
Sedan åkte jag hem i mörkret på min tysta moped. Hela tiden hoppades jag att det inte skulle börja regna igen. Vilket det faktiskt inte gjorde.
Igårkväll - Ida
Efter maten skulle jag ta moppen till Josse och sedan skulle vi fortsätta hem till Ida. Eftersom det var just kräftor så valde jag att inte ta på mig kläderna jag skulle ha på kvällen innan vi åt.
Jag spiller nämligen aldrig (Ja, ja nästan i alla fall) förutom när jag bestämmer mig för att jag inte får spilla. Då är det som att mitt undermedvetna vill djävlas med mig!
När jag skär i något med kniven så slinter jag plötsligt, glasen blir plötsligt ovanligt vingliga och gafflarna vägrar att hålla fast i maten.
Kanske inte allt samtidigt men en sak räcker ju för att man plötsligt ska ha en väldigt vacker och oerhört välluktande fläck på sina kläder.
Eftersom jag var tvungen att byta om blev jag sen till Josse men som tur var gick det snabbare till Ida än vi räknat med. Vi var där en kvart tidigare än vi behövde.
Det hela blev en väldigt lyckad kväll. Jag var jätteglad att få träffa alla igen efter sommaren. Lotta hade fixat gamla bilder på alla vilket var mycket roligt att se! :)
När jag kom hem mitt i natten så var det ju så klart helt becksvart i huset. Mamma och pappa vill att jag ska säga till när jag kommer hem men de sov ju. Jag ville faktiskt inte väcka dem.
Istället vek jag ett A4 och skrev "Jag lever!". Sedan ställde jag lappen i dörröppningen till deras sovrum.
Därefter hämtade jag två små lappar som har klister på baksidan. Där skrev jag "Om ni mot förmodan missat min första lapp så vill jag bara säga att jag lever!" på den första lappen och med stor text på den andra "/My". Sedan klistrade jag upp dem på kylskåpet.
Ny skola snart snart :D
Var med Josse idag på eftermiddagen. En av de blivande klasskompisarna. Kollade på de små kattungarna. Hur söta som helst! Så klart! Hur kan en kattunge inte vara söt?!
Jo kanske... I ett desperat försök att se till så att kattungen inte blev söt, klädde jag den nu i min fantasi i vampyrtänder, röda ögon och grön päls som sitter i små tussar över en annars lila kropp. :S
Ni förstår jag menar. Det är omöjligt att få en vanlig kattunge att inte vara söt! Så är det bara. :)
Fyra dagar gamla och därmed inga öppna ögon än. De är så små! Vad häftigt det vore om det fanns kattsorter som förblev så små hela livet.
På förmiddagen var jag inne i Linköping med alla i familjen utom pappa. Fick tag i ett par skor att ha i vinter. Skönt att slippa stressa efter ett par senare. :)
För er som orkar bry er kan jag berätta att jag nu har ett numera tyst hus. Den gamla tuppen som gal oavbrutet är numera borta. Istället har vi en ny tupp som inte alls ger mycket ljud ifrån sig. Så himla skönt! Dessutom har jag varit riktigt duktig och oljat in gångjärnen till alla dörrar. Det tog jättelång tid! Säkert 7 minuter! Så nu låter det inte att en döende katt ligger och skriker varje gång man öppnar toalettdörren. Mycket uppskattat. Speciellt om nätterna!
Det var allt just nu. Väldigt roligt att läsa för er andra antar jag men som sagt: Jag skriver för min egna skull :)
Imorgon ska det ätas kräftor. Älskar kräftor! Sedan på kvällen bär det av till Ida. Ska då träffa alla tjejer en sista gång innan alla börjar på olika skolor. Det ser jag fram emot! :)
Åskledare - Ja tack!
Kom nyligen hem från ett besök på tandregleringen. Precis innan vi åkte drog ett enormt åskmoln in över tomten.
När jag senare klev ur bilen i Linköping drog samma åskmoln in över oss.
När mitt namn ropades upp så ledde tandsköterskan mig till rummet där man fotograferar tänderna. Detta för att kunna se vad i min mun som behöver åtgärdas.
I det ljusa rummet på tio kvadrat står två apparater. Två apparater som man ska stoppa in huvudet i och låta sig röntgas av.
Regnet tilltar.
Sköterskan sätter sig vid en dator som finns i rummet för att göra något. Kanske för att ta fram mina tidigare bilder eller för att ställa in apparaterna på något.
Världens knall brakar igenom det för övrigt tysta rummet. Sköterskan hoppar till av förvåning där hon sitter.
Hon kommenterar att hon inte gillar att hålla på med de här apparaterna när det åskar. Hemma brukar hon dra ut allt i hela huset så att det blir helt bäckmörkt.
Jag kan säga att jag njöt inte direkt där jag stod och bet i en plastbit medan den första apparaten snurrade runt huvudet. Regnet finns fortfarande där i bakgrunden.
Nästa apparat. Jag får en "pinne" mot varje öra och en mot pannan som ska se till att jag står rakt.
Sedan åker det två plattor på sidorna som röntgar huvudet åter igen men på ett nytt sätt.
Mina tankar: "De måste väl ha åskledare på en så här stor byggnad" "Eller något som gör att åskan inte går ut till maskinerna?"
Det får jag aldrig veta för det enda som kom från himlen just då var det ihärdiga regnet.
Senare när jag satt ovanligt tryggt i den vanliga undersöknings-stolen kom en blixt som lyste upp som ett sken genom fönstret. Därefter kom ett så högt brak att fönstren skallrade till. Fast då hade jag redan lämnat det där lilla rummet med de två apparaterna. Så nu fick det blixtra hur mycket det ville.
Bra väder ju
Men jag har ju njutit av vädret, inte suttit vid datorn!
Idag när vädret inte var lika bra kom jag plötsligt på. Bloggen! Ooops.....
Jag har varit på lundby med Ida två gånger. Första gången var det jättefint väder hela tiden. Fram tills vi gick upp ur vattnet och ville lägga oss i solen och värma oss lite. Nej, då dök det plötsligt upp en massa moln och djävlades!
Andra gången fick vi skjuts in med Idas familj och en vän till deras familj. Det var jättehärligt väder! Lång glasskö dock men det får man ju leva med eller hur!?
Skänninge marken har jag också varit på. Ida och jag var där marknadens första dag. Josse, Ida och jag den andra. Så mycket köpt blev det väl inte och varmt var det men kul hade vi ändå!
Sedan har jag spårat framtida klasskompisar. Jag har hittat både mitt schema och alla klasskompisarna på nätet. Därefter har jag letat igenom avslutningskattalogen så att man kanske känner igen lite folk. Samt letat efter dem på facebook. Vilket kanske var att gå till överdrift men varför inte? Det kan väl vara kul? ;)
Igår fick jag ett sms av Josse. Hennes lillebrors katt har fått fyra kattungar! Äntligen! Mamman var tjock som en boll och alla väntade på att ungarna skulle komma!
Måste få förklara
Huh? Fönster? Så klart att det skulle stå fötter! Men datorn trodde att jag ville skriva fönster och rättstavade det så att det blev så.
Sedan när jag skumläser igenom så ser inte jag att det har blivit ett nytt ord. Jag vet ju vad det ska stå så jag kollar inte så noga......
Fast nu sliter pappa i datorn så jag måste avsluta inlägget lite snabbt.
Nu vet ni i alla fall att jag inte är fullt så knäpp som det har sett ut att jag varit!
Skåneresa
Det har inte blivit något inlägg på länge! I måndags förra veckan var jag på Ullared med Ida. Vi hade jättekul och jag tycker att vi fyndade många kläder!
På vägen dit stannade vi och fikade i Värnamo och på vägen hem stannade vi i Värnamo.
Dagen efter skulle jag till Skåne med familjen. Då stannade vi i Värnamo för att tanka bilen och äta. Jag var alltså bara hemma, sov satte mig i nästa bil och åkte tillbaka. Man kunde ju ha övervägt att sova på någon toalett i värnamo. Det kunde ju vara ett äventyr det också! Eller inte....
Första kvällen lyssnade vi på bröderna Stup. Mormor och morfars byförening hade sparat pengar till att hyra in dem och man höll i lotteri. Vi köpte lotter. Jag fick fyra stycken. En rosa med nummer 67, en gul med nummer 67, en rosa med nummer 6 och en gul med nummer 7. Tycker ni att nummren upprepar sig?
Mormor och morfar berättade att de hade haft fint väder nästan oavbrutet sedan midsommar och naturligtvis så blir vädret ostabilt när vi kommer och hälsar på!
Därför har det blivit ett par turer in till stan. Med andra ord Ystad.
Sedan har solen faktiskt kollat fram och det har varit riktigt varmt. Att ligga nere på stranden i hettan kändes som att vara utomlands.
Igår åkte vi ner till havet vid åtta på kvällen. Stranden som tidigare varit helt full med folk var näst intill öde. Jag och mina bröder badade i en halvtimme i havet innan det började regna och vi var tvugna att bege oss hem till mormor och morfar igen. Kallt men riktigt roligt. Hunden hade vi med oss. Rasen är känd för att älska att bada fast han har inte fattat det. Han doppade tassarna lite lätt men trivdes bättre uppe på stranden!
Nu sitter jag i bilen på väg hem. Jag har haft det riktigt roligt men nu när man vet att man ska sitta i bilen ett par timmar till så får man lite hemlängtan. Hem till kompisar, katter och sin egna säng.
