Johnossi i Norrköping
Så var det äntligen dags för konsert igår! Johnossi i Norrköping!
Väntan innan de kom upp på scenen kändes lång. Vi stod där. Jag brorsan och Karro och bara väntade. Jag var helt slut efter veckan som gått och hade inte riktigt fattat att vi faktiskt var där, ÄNTLIGEN.
Det var inte alls mycket folk där när konserten skulle börja vid åtta så vi hamnade långt fram. Vid kvart över åtta så hade det fortfarande inte hänt någon på scenen. Förutom lite folk som gick omkring och stämde gitarrer och fixade med trummorna.
Sedan dök det plötsligt upp en väldig massa människor. Antagligen personer som hade gått på konsert förut och som visste att allt skulle vara försenat. Vi började bli otåliga straxt innan halv nio. Alla ryckte till och började applådera och skrika vid minsta rörelse på scenen. De som stämde instrumenten fick ett antal jubel och applåder.
Till slut så kom de upp på scenen. John och Ossi i sitt band JOHNOSSI.
Hela konserten var fantastiskt bra. Jag var helt förvånad när det plötsligt var slut. Vad fort det gick! Väntan innan hade varit en tredjedel så lång men hade känts mycket, mycket längre.
Idag så hade vi så kallat "öppet hus" i skolan. Det vill säga: De nya eleverna har gått här i några månader, nu är de fast, dags att dra hit nya personer.
Jag var en "guide". Kort sagt, jag visade vägen. Jag sprang fram och tillbaka i alla korridorer ett antal gånger. Som tack för besväret är alla elever lediga på måndag, något som ska bli helt underbart skönt.
Väntan innan de kom upp på scenen kändes lång. Vi stod där. Jag brorsan och Karro och bara väntade. Jag var helt slut efter veckan som gått och hade inte riktigt fattat att vi faktiskt var där, ÄNTLIGEN.
Det var inte alls mycket folk där när konserten skulle börja vid åtta så vi hamnade långt fram. Vid kvart över åtta så hade det fortfarande inte hänt någon på scenen. Förutom lite folk som gick omkring och stämde gitarrer och fixade med trummorna.
Sedan dök det plötsligt upp en väldig massa människor. Antagligen personer som hade gått på konsert förut och som visste att allt skulle vara försenat. Vi började bli otåliga straxt innan halv nio. Alla ryckte till och började applådera och skrika vid minsta rörelse på scenen. De som stämde instrumenten fick ett antal jubel och applåder.
Till slut så kom de upp på scenen. John och Ossi i sitt band JOHNOSSI.
Hela konserten var fantastiskt bra. Jag var helt förvånad när det plötsligt var slut. Vad fort det gick! Väntan innan hade varit en tredjedel så lång men hade känts mycket, mycket längre.
Idag så hade vi så kallat "öppet hus" i skolan. Det vill säga: De nya eleverna har gått här i några månader, nu är de fast, dags att dra hit nya personer.
Jag var en "guide". Kort sagt, jag visade vägen. Jag sprang fram och tillbaka i alla korridorer ett antal gånger. Som tack för besväret är alla elever lediga på måndag, något som ska bli helt underbart skönt.
Kommentarer
Trackback
