Kråkor

Jag började sommarlovet med en förskylning. Den var inte så farlig till en början. Dagarna nere i Skåne var bara ett fåtal nysningar och väldigt lite snuva.

Nu har förskylningen satt sig på halsen istället. Helt underbart. Jag låter som en pigg och glad kråka som sjungit opera i tre dagar och skrapat insidan av halsen med lite sandpapper.

Jag blir väldigt trött när jag är sjuk. Max och Leo och jag la oss ute på altanen i förrgår. Leo la sig i den nyinköpta hängmattan med täcke och kudde. Max och jag la oss på en filt direkt på altangolvet och la en annan filt över oss. Det var väldigt soligt ute och väldigt skönt att bara ligga där. 

Plötsligt så vaknade jag och kände att jag låg väldigt hårt. Jag gnuggade gruset ur ögonen och såg att jag låg under en filt. Efter att ha flyttat filten från ansiktet så såg jag att vi alla tre hade legat och sovit.

Jag var först att vakna efter en timmes lång tupplur.


På tal om kråkor föresten. Jag måste bara skriva det här för min egna skull. Det är rätt larvigt egentligen men det blir kul för mig själv att läsa senare.

Vi har en "parkbänk" eller ja, bänk, som vi har ställt uppe på en liten kulle på tomten. Den syns väldigt tydligt ifrån vårt hus. Varje dag, nästan jämt så sitter det en kråka på bänkens ryggstöd. Den får mig att tänka på en gammal gubbe som blickar ut över sina marker. Den ser så nöjd ut. Kanske att den har varit en människa i ett tidigare liv och bott här. Nja, jag kanske inte tror på det men det skulle vara roligt om det var så.


Kommentarer
Postat av: Ida B

Det skulle vara väldigt cooolt! :D <3

2010-06-23 @ 12:02:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0