Bu!

Jag sitter just ju och väntar på att gästerna ska dyka upp. Poolen är redo, maten är reda och framförallt, jag är redo! Det är Josse och hennes familj som ska komma hit. Som varje sommar. Det är ju tradition vid det här laget...

I förmiddags så var mamma och jag vid affären där Ida har fått jobb. Jag visste inte om hon var ledig men jag chansade på att hon jobbade. Jag kilade in i affären för att se om jag kunde träffa henne och mycket riktigt så såg jag en hästsvans med Idas blonda lockiga hår. Hon höll på med prislappar och såg inte alls mig.

Tyst smög jag mig fram i affären. Eller ja, jag stampade inte i alla fall för Ida märkte mig inte. Precis när jag kom fram till Ida och var någon decimeter bakom henne så vände hon sig om mot mig, samtidigt som hon tittade ner på prislapparna som hon höll i. Med andra ord, hon såg mig inte.

Samtidigt som hon vände sig om så höjde jag armarna och sa tyst "Bu". Ida blev väldigt förvånad och jag tror faktiskt att hon blev lite skrämd också. MOAHAHA!!!

Hon blev helt tagen och var tvungen att hämta andan några sekunder. Jag kan inte annat än le när jag tänker på det. Förlåt Ida, jag hoppas att jag inte skadat dig för livet!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0