mysssss

Efter lite krångel med att hitta så åkte vi till slut rätt och kom fram till Elin vid sju på kvällen. Det var mörkt ute men små marschaller hälsade oss välkomna. Det var flera hus på gården men som tur var så hade Elin sagt till mig att det var huset rakt fram så vi gick till rätt byggnad.

Där hälsades vi välkomna och Johanna och Ingrid var redan där. De hade för övrigt redan bekantat sig med Elins släkt för de hade råkat gå till fel hus först och där mött Elins farfar.

En halv minut efter oss Mantorp-Mjölby-bor kom de tre människorna ifrån Boxholm och alla som kunde komma, var där!

Vi blev bjudna på mat. Jag kände mig jättedum som inte hade frågat om det utan stressat i mig mat innan jag åkte. Ett enda enkelt sms med texten "Ska vi äta innan vi kommer? :) " Hade gjort att jag hade sluppit att stressa innan! Lite tacos fick jag ändå i mig och den var jättegod!

Sedan kom då den stora frågan!

Det var ju trots allt filmkväll! Skulle vi se den minst läskiga filmen.... eller den mellan-läskiga filmen..... eller den LÄSKIGA filmen!!!!

Jo vi valde den av de tre filmer som fanns att välja på som var läskigast. Om jag ska sammanfatta den lite kort så kan jag säga.

Den var inte helt jättemysig alla gånger..... :)

Det som jag kommer ihåg allra bäst är dock inte de läskigaste scenerna (känn att ni misslyckats ni som gjort filmen) Istället minns jag när det kommer en mycket stilla scen. Det är väldigt tyst och PLÖTSLIGT byter de scen till ett dundrade tåg som åker förbi!!! Hela soffan med tjejer bredvid mig hoppade till. Det var oförglömligt komiskt!

För övrigt så satt jag jämte Elin som redan sett filmen. När hon kollade bort.... gjorde jag det också!

Det jag vill att ni ska veta är att i filmen så såg de som senare dog först en video och sedan ringde telefonen! Där sa en röst att de hade sju dagar kvar att leva och efter sju dagar så dog de på de mest underliga sätt!

Vi som satt i soffan såg ju den här videon flera gånger när den spelades upp för de som sedan skulle komma att dö.
Sedan när filmen var slut så satte vi tjejer oss och pratade... pratade och blev bjudna på chips och åt gurka med en dipp som inte gick att sluta äta.

Plötsligt ringer min mobiltelefon. Klockan är runt tolv och om ett par minuter så börjar alhelgonaafton!

Som tur var så var det inte någon som viskade i luren att jag bara hade sju dagar kvar att leva. Istället var det min far som meddelade att han stod ute på gården och tänkte skjutsa hem oss nu.

Fast vi vet ju inte säkert än. Idag är dag ett... Om sex dagar vet vi hur många tjejer det finns kvar... i... NV.... 09!!!!