När man inte är på hemmaplan


Josse och jag invigde långhelgen med en tur till Linköping och shopping. Väl inne i stan fick vi ett telefonsamtal hemifrån och en uppmaning om att handla några metallkrokar som man använder för att fästa olika saker i gräsmattan med. Tänk er de metall-tunnlar som man använder när man spelar krocket men smalare och mindre.

Med andra ord blev det en tur till K-Rauta när vi hade handlat färdigt. Väl framme i butiken kom vi av oss något och vi konstaterade att den här sortens affärer inte var vår hemmaplan direkt. Vart skulle vi hitta de där metallkrokarna som vi inte kunde namnet på?

Uteslutningsmetoden fungerade skapligt. Det var inte bland färgerna, inte bland badrumssakerna och definitivt inte ute bland virket.

Hyllorna med spik och skruv kunde det ju vara men efter några rundor fram och tillbaka kändes det som att det inte var rätt ställe heller. Vi började fundera på att fråga någon, men det tog emot.

Vi kände ändå att det borde finnas bland trädgårdssakerna. Fast där fanns det bara krattor, gräsklippare,  blompinnar och spadar.

Vid en hylla med lite småkrafs lyfte jag upp foten för att lite diffust peka med tån på en fack med saker och sa:

-Det skulle ju passa perfekt in typ här någonstans, så skulle vi komma här och bara "Åh men här är de ju".

Varpå Josse utbrister:

- Åh här är de ju!

För där låg de, i ett fack nära golvet och jämte det fack som jag pekat på med foten.

Så vi slappt fråga efter några metallsaker som vi inte kunde namnet på. Hedern i behåll!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0